Göteborgs konstmuseum

17/08/2025

Till minne av konstnären Lena Cronqvist, som nyligen gick bort, möter vi i hennes målning ”Middag med jordgubbar”. Där sitter fem uppklädda människor till bords. De sitter på rad, på bordet står eleganta glas och tallrikar med jordgubbar i mörkt bruna och röda nyanser. Bakom dem tornar ett massivt vitrinskåp upp sig. Det är fyllt med ännu mer glas och porslin. På väggarna hänger prydnadstallrikar i blått och vitt. Verket är målat i bruna, gula, grå och blå toner. Penseldragen syns tydligt. Personernas ansikten har olika mycket detaljer. En person i frack som är placerad näst längst till höger har ett särskilt detaljerat ansikte. De andras kroppar är vända mot hen, kanske är det här verkets huvudperson?

Cronqvist utgår ofta från den egna erfarenheten i sina verk på ett sätt som gjorde henne till en av vår tids mest betydande konstnärer i Sverige. Hon har skildrat flera personliga händelser, med teman som bland annat ensamhet, moderskap, barndom och död. Många av hennes verk kom till i en tid då den feministiska rörelsen propagerade för att göra det privata politiskt. Mellan åren 1974 och 1976 gestaltade Lena Cronqvist en serie verk föreställande människor i en borgerlig miljö. Med hjälp av en dov kolorit berättade hon om tidens förgänglighet. Konstnärens blick på sällskapet är skarp men ändå fylld av medlidande och sympati. Trots festligheterna ser inte gestalterna särskilt muntra ut. Till och med jordgubbarna verkar vara instängda i borgerlighetens konventioner.

Lena Cronqvist (1938-2025), Middag med jordgubbar, 1974, olja på duk.

14/08/2025

I storskaliga silikonskulpturer framkallas en dystopisk stämning med figurer som tycks röra sig i en postapokalyptisk värld. I verket Formula X av Cajsa von Zeipel skildras en kvinna med barn och djur, på flykt – kanske mot en bättre värld?

Cajsa von Zeipel är en av tre samtida konstnärer som tidigare utforskat undergångstemat i sin konst och som nu har bjudits in att medverka i “Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot”. Utställningen pågår till och med 18 januari, 2026.

Foto 1: Henrik Sandsjö.
Foto 2-3: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.

10/08/2025

är en litografi av Käthe Kollwitz med titeln ”Bröd!” Vi ser en vuxen person med ryggen vänd mot oss. Denne står framåtlutad, runt kroppen står det två barn. Barnet till höger ser ut att dra i den vuxnes kläder medan denne håller sin hand över barnets mun. Barnet till vänster blickar uppåt med sorgsen min. Nedanför motivet har konstnären signerat sitt namn ”Kollwitz” och under den står ”Brot!” som betyder ”bröd” på tyska. Vad tror du händer i konstverket? Vilka känslor väcks i dig när du tittar på barnens ansikte?

Käthe Kollwitz föddes i den preussiska staden Köningsberg, som döptes om till Kaliningrad efter erövrandet av Sovjetunionen 1946. Kollwitz flyttade till Berlin 1885 och studerade vid “Föreningen för Berlins konstnärinnor”, den äldsta konstföreningen av sitt slag i Tyskland. Hon var pacifist vilket kan synas i flera av hennes konstverk. Hon förlorade en son under första världskriget. Detta stärkte hennes engagemang i att skildra krigsdrabbade människors upplevelser. Hon ansåg att konsten har en viktig roll i att skildra berättelser och levnadsvillkor för de människor som upplevt krig.

Käthe Kollwitz 1867-1945, Bröd!, ca 1924, Litografi.

07/08/2025

Inspirationen till verket Man of War hämtas från den portugisiska örlogsmannen, en giftig havsvarelse som liknar en manet men är i själva verket en koloni av samverkande nässeldjur.

Med sina genomskinliga kroppar och skimrande färger är dessa varelser både bländande vackra och potentiellt dödliga. Som ofta i Monira Al Qadiris konst finns här en dubbeltydighet: det vi dras till kan också vara det som skadar oss.

Skulpturserien i handblåst glas visas i ”Burning Desire” av Monira Al Qadiri som utforskar oljans roll i vår värld. Utställningen pågår till 9 november.

Foto: Guillaume Ziccarelli. Courtesy of the artist, König Galerie and Perrotin.

03/08/2025

I betraktar en person en glaciär. Hen har ljusa sommarkläder, en vit kavaj, och gula knäbyxor och står med ryggen mot oss och armarna i kors. Alldeles framför personen tornar glaciärens is upp sig, den är vit med sprickor i ljust turkosblå nyanser. På toppen av glaciären spretar enorma gröna iskristaller. Runt omkring syns berg och stenar. Till höger i bilden skymtar lite låg växtlighet. På sina ställen lyser himlen ljusblå mellan molnen. Personen ser väldigt liten ut i jämförelse med landskapet. Den lilla människan i relation till den stora naturen var ett vanligt motiv under romantiken. I den här målningen uttrycks detta. Samtidigt utstrålar personen en viss överlägsenhet i mötet med glaciären.

Konstnären, Johan Flintoe, föddes 1786 i Danmark. Han studerade vid Konstakademin i Köpenhamn och flyttade 1811 till Norge. Där blev han snabbt en viktig person i konstkretsar, han bidrog i etablerandet av konst- och kulturinstitutioner och var flera år lärare vid Tecknarskolan. Mellan 1819 och 1825 reste han runt i Norge. Resorna gav honom material till flera storslagna landskapsvyer. Flintoe är mest känd för sina landskapsmålningar och dräktstudier. Han behöll alla sina målningar och tog dem med sig när han flyttade tillbaka till Danmark under 1850-talet.

Vill du titta närmre på så hittar du det på museets femte våning, i sal13.

Johan Flintoe (1786-1870), Landskap, Jostedalen, 1822, Olja på pannå.

27/07/2025

Upplagda på fat och tråg ligger abborre, simpor, ostron, krabba och hummer. Bakgrunden är mörk och målningens färger dovt bruna och grå. Fiskarnas fjäll skimrar. Deras ljusa magar skapar en kontrast mot omgivningen, tillsammans med de öppnade ostronen. Är det dagens fångst vi ser? är målat av den flamländska konstnären Alexander Adriaenssen 1631. Fiskar och skaldjur var populära motiv under 1600-talet. Vardagsmotiv och bilder av mat och dryck lockade många köpare på den flamländska konstmarknaden. Under sitt liv skapade Adriaenssen över 60 verk med just fiskar som motiv, vilket säkert gav en stor vana att måla havsdjur.

Alexander Adriaenssen levde och verkade i Antwerpen i dåvarande Flandern (nuvarande Belgien). Han rörde sig i samma konstnärliga kretsar som Anthonis van Dyck och Peter Paul Rubens. Hans bröder Vincent och Niclaes blev också konstnärer. Vincent målade krigsscener och Niclaes porträtt. Rubens första fru Isabella Brandt var gudmor till ett av Adriaenssens s*x barn. När han inte målade stilleben tog han gärna uppdrag som sköldmålare och dekoratör.

Alexander Adriaenssen (flamländsk, 1587 - 1661), Fiskar och skaldjur, 1631, Olja på pannå.

24/07/2025

Den danska konstnären och författaren Dea Trier Mörch var en pionjär inom feministisk konst, och ett återkommande tema hon gestaltade var förlossningar – något som i hennes händer blir både intimt och politiskt.

En annan konstnär som skildrat närheten mellan förälder och barn är Elisabet Eriksson – i verket "Mor och barn" smälter kropparna samman, och det är svårt att avgöra var den ena slutar och den andra börjar.

Just nu visar vi s*x verk som sträcker sig över nästan hundra år, med moderskap som gemensamt tema. Finns att se tills vidare i montern ”Konst på papper” på våning 5.

Bild 1: Dea Trier Mörch, Barnet går mot sin mor (1976). Bild 2: Elisabet Eriksson, Mor och barn. Bildupphovsrätt 2025. Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.

20/07/2025

Bakgrunden i är angripen av rost. På en zinkplåt har konstnären Lotti Ringström målat med oljefärg. Till höger avtecknas en form med tunn linje. Den kan liknas vid en stående kropp med smala ben, stora armar och ett litet huvud. Under figuren kanske en skugga i brunt, och vid ena foten en röd ring. Till vänster om den finns en rundad form i grönt. Ovansidan är vit och under finns gula tandliknande former. Även den har en skugga i brunt. Bakom den syns ett abstrakt mönster i rosa, beige och brunt. Tittar man länge kan det likna ett djuransikte, med ett litet öra högst upp till höger.

Motivet går på vissa platser samman med plåtens rost, och det är ibland svårt att urskilja vad som är vad. Materialet och bakgrunden blir en självklar del av konstverket. Ringström döper ofta sina verk efter den plats och tid som de kom till. Här ”Brantevik, July 21 1985”. På så vis liknar de dagboksanteckningar. Kanske kan de ses som ett försök att fånga något flyktigt, en händelse eller en stämning. Tidens gång blir närvarande både i konstverkets titel och i det förgängliga och föränderliga materialet. Ringström studerade vid Kungliga Konsthögskolan 1967-1972. Hon är verksam i Brantevik på Österlen och i Lacoste i södra Frankrike.

Lotti Ringström (*1942), Brantevik, July 21 1985, Olja på Zink, GKM 2162, © Liselott Lotti Ringström / Bildupphovsrätt 2025, © Liselott Lotti Ringström / Bildupphovsrätt 2025

13/07/2025

är ett flerfärgstryck av den svenske konstnären Carl Johan De Geer. Flerfärgstryck innebär att det används en schablon per färg. Bilden skapas genom att färgerna pressas genom en spänd screenduk med hjälp av en rakel, som är en slags skrapa. I bilden finns primärfärgerna blå, röd och gul. Till vänster står texten ”skända flaggan, vägra vapen, svik fosterlandet, var onationell” i versaler. Till höger om texten ser eldslågor ut att flamma upp från den svenska flaggan. Mitt på flaggan står det ”kuken”.

”Skända flaggan” var en del av de vapenvägrar-affischer som De Geer ställde ut i Stockholm 1967. Verken väckte stor uppmärksamhet, några av dem beslagtogs av polis. De Geer dömdes till 75 dagsböter à 15 kronor för bilderna. Straffet fastställdes av Svea hovrätt och gick sedan vidare till Högsta domstolen, där ärendet aldrig togs upp. Enligt egen utsago hade De Geer tryckt verken i vredesmod, efter att han närvarat vid en demonstration mot kriget i Vietnam.

Carl Johan De Geer föddes 1938 i Montréal i Québec och växte upp i olika delar av världen innan familjen återvände till Sverige. Under 1960-talet studerade han grafisk formgivning på Konstfack. De Geer blev känd i slutet av 1960-talet som en av grundarna till den kontroversiella undergroundtidningen PUSS. Tidskriften gavs ut mellan 1968-1974. Han var också med och startade 10-gruppen, en sammanslutning av textildesigners. Utöver att vara bildkonstnär är han även fotograf, författare, filmskapare och scenograf. Han är gift med konstnären Marianne Lindberg De Geer. Paret är bosatt i Stockholm.

Carl Johan de Geer (*1938), Skända flaggan, 1967, Färgserigrafi på papper.

10/07/2025

Skulpturen i skimrande oljefärger framstår som lätt och svävande, som ett science fiction-objekt eller kanske en luftmadrass i poolen. Den kuwaitiska konstnären Monira Al Qadiri utforskar oljans roll i vår värld och leker med motsatser: tyngd och viktlöshet, fara och skönhet, verklighet och illusion.

Verket Benzene Float (Pentacene) föreställer en stiliserad molekyl – en kemisk struktur som ligger till grund för såväl vardagsliv som klimatkris och internationella konflikter. Pentacene är ett ämne som används bland annat i lysdioder och halvledare.

Skulpturen visas i utställningen ”Burning Desire” av Monira Al Qadiri som pågår till 9 november.

Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.

07/07/2025

Kulturnyheterna i SVT sommartipsar om ”Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot”.

Kulturnyheternas konstredaktör sommarspanar – och vill rekommendera publiken att undvika solen

06/07/2025

I ser vi en litografi av Edvard Munchs ”Vampyren”. Likt den välkända oljemålningen med samma namn ser vi en tvetydig omfamning. Den ena personen vilar sitt huvud i den andras famn. Det röda håret förstärker omfamningen medan munnen närmar sig nacken. Bakgrunden är mörk med lodräta linjer. Vår uppmärksamhet riktas därför helt mot de två personerna. Vad tror du händer i denna målning? Ser vi en bild av kärlek och tröst med en kyss i nacken? Eller är det en vampyr som får sin näring genom ett bett? Kan det vara en bild av både och?

Munch är känd för att skapa flera versioner av sina motiv. Ofta i olika tekniker. ”Vampyr II” är en färglitografi. Till skillnad från oljemålningen är detta konstverk mer linjärt, det är också spegelvänt. Från 1894 och framåt blev tryckkonst en viktig del av Munchs konstnärskap. Under denna tid arbetade han med professionella tryckare i Berlin och Paris, men tryckte även många bilder själv. Motivet i hans grafiska verk var oftast tagna från hans oljemålningar. Tryckkonsten hade sina begräsningar jämfört med att måla med oljefärg, så han bearbetade sina konstverk för att de skulle passa mediet.

Edvard Munch 1863–1944 , Vampyr II, 1895/1902 , Litografi och träsnitt på papper.