15/05/2026
SPRINGTOURING 2026, ČESKÉ BUDĚJOVICE → BEILRODE
En dag där landskapet målade tavlor snabbare än kameran hann med.
Slingrande vägar genom Tjeckiens hjärta av ett kuperat landskap. Det blev en sådan där morgon där allt bara stämde. Vägarna norrut från České Budějovice var som gjorda för motorcyklar med långa svep, mjuka kurvor och små byar som dök upp som pärlor längs en tråd.
Den tjeckiska landsbygden levererade sin allra bästa sida: ljusgröna fält, mörka skogspartier och små kullar som rullade fram som vågor.
Dagens mål var Benkyrkan i Kutná Hora och med en riktning mot Sedlec Ossuary, Benkyrkan, växte förväntan. Det är något speciellt med att köra mot ett mål som både är historiskt, märkligt och vackert på sitt eget sätt.
Och vädret, ja naturligtvis var återigen bättre än någon vågat hoppas på.
11‑kaffet kom väldigt lämpligt när solen hade brutit igenom de mörka molnen. Var ska vi nu fika? Känslan fanns där likväl en längtande kaffesug när bara det bästa duger. Mitt i allt hittade vi ett litet fik med 5.0 i kundbetyg. Klart man stannar.
Semester är semester varför snåla när man kan njuta? Kaffet var lika bra som betyget lovade, och energinivån steg i takt med temperaturen.
Strax utanför Prag blev det en snabb lunch på ett shoppingcenter med… låt oss säga varierat tema. Men det fyllde tanken både den mänskliga energin och även den mekaniska som fick den sista påfyllningen av den billigare bensinen.
En fotograf drömmer och letar ofta efter ”the moment”. På motorcykel är det svårare att fånga de här bilderna men idag kom det ändå.
Solen bröt igenom och lyste upp ett gult rapsfält, inramat av en allé av mörkgröna lövträd. Bakom dem fanns en ljusgrön åker.
Och ovanför allt en mörkblå regnhimmel som gav hela scenen dramatik av färger.
Det var som att köra rakt in i en målning.
En sådan kontrastfest av färger att det nästan gjorde ont att inte kunna fånga den.
Strax innan Beilrode kom dagens överraskning men inte direkt oväntat, Umleitung.
Men Springtouring löser allt. Med lite kreativitet, en gång/cykelväg och ett par skratt tog vi oss vidare.
Hotellet mötte oss med en stora fräscha rum och restaurang en läckert värmande och sprakande kamin, värme och lugn.
Middagen, hur blev den tänker du?
Där satt den med högsta betyg. En schnitzel med stora färska vita sparris, hollandaisesås och kokt potatis. Det här blev så rätt, så gott och så mycket gemenskap.
Det är i de där stunderna, när hojarna tystnat och historierna börjar flöda, som man känner vad Springtouring egentligen.
Till dig som körde, tack.
Till dig som följde resan, tack.
Springtouring 2026 kan skrivas in i historien som en av de bästa.
Vi ses 2027 – med ett nytt tema, nya vägar och nya minnen att skapa.