15/09/2026
See below for English version.
Efter förra inlägget fortsatte vi till Chungsi Cave, en helig grotta som enligt den lokala buddhistiska traditionen är förknippad med Guru Rinpoche. Vägen upp till grottan var brant och stundtals ganska utmanande. Alla utom en tog sig hela vägen upp – och alla var överens om att det var värt besväret. Där träffade vi munken som bor och tar hand om platsen, och försökte oss på att gå ett varv runt den självuppkomna stupan inne i grottan. Det var lättare sagt än gjort!
På vägen till dagens slutdestination, Ghami, passerade vi en vacker blå sjö. När vi kom fram till byn möttes vi av ett helt annat slags vardagsliv. Hundratals getter och kor hade varit ute på dagens bete och var på väg hem för natten. Vi gick en sväng genom Ghami, pratade med några av byborna och fick en känsla av en genuin liten jordbruksby där livet fortfarande kretsar mycket kring djuren, åkrarna och årstiderna.
Hotellet, Royal Mustang, fick många komplimanger för sin fina och genomtänkta inredning. Och morgonen började bra med frukost och hemmagjord plommonsylt.
Sedan gav vi oss iväg igen, mot den långa maniväggen utanför Ghami. Här blev det tydligt hur religionen och själva landskapet är sammanvävda i Mustang.
Enligt den lokala buddhistiska traditionen besegrade Guru Rinpoche en demoninna här i trakten. Berättelsen har sedan fått leva vidare i landskapet: maniväggen sägs representera hennes tarmar, de röda klipporna vid Dhakmar sägs ha färgats av hennes blod och hennes hjärta ska ligga begravt under Ghar Gompa.
När man står framför de enorma röda bergväggarna blir det lätt att förstå hur ett sådant landskap har gett upphov till berättelser. De dramatiska formerna, färgerna och grottorna ser nästan overkliga ut. Geologin berättar sin historia om gamla hav och erosion, medan den religiösa traditionen berättar en annan – om Guru Rinpoche och kampen mot demonen. Båda berättelserna är en del av hur människor har upplevt och förstått den här platsen.
Härefter passerade vi ännu ett bergspass på över 4 000 meters höjd, med fantastisk utsikt över det torra, dramatiska landskapet och de små plättarna av gröna åkrar, innan vi fortsatte vidare.
Vi fortsatte till Tsarang och åt lunch innan vi besökte Tsarang Gompa. Medan de yngre munkarna satt och studerade välkomnades vi av de äldre munkarna in i det omkring 600 år gamla klostret. De var i full färd med att fylla en ny stupa med rökelse och mantran. Förutom en ganska ilsken hund var mottagandet varmt och trevligt.
Nu är vi framme i Lo Manthang – hjärtat av det gamla kungariket Lo.
Nästa rapport kommer härifrån.
_____________________
After our last update, we continued to Chungsi Cave, a sacred cave associated with Guru Rinpoche according to local Buddhist tradition. The path up to the cave was steep and quite challenging in places. Everyone except one made it all the way up – and everyone agreed it was worth the effort. There we met the monk who lives at and looks after the site, and we attempted to walk around the self-arisen stupa inside the cave. Easier said than done!
On the way to our destination for the night, Ghami, we passed a beautiful blue lake. When we arrived in the village, we were greeted by a very different kind of everyday life. Hundreds of goats and cows had been out grazing for the day and were now making their way home for the night. We took a walk through Ghami, chatted with some of the villagers and got a sense of a genuine little farming community where life still revolves around animals, fields and the seasons.
Our hotel, Royal Mustang, also received plenty of compliments for its beautiful and thoughtfully designed interior. And the morning started well with breakfast and homemade plum jam.
Then we set off again, heading for the long mani wall outside Ghami. Here, it became particularly clear how closely religion and the landscape are intertwined in Mustang.
According to local Buddhist tradition, Guru Rinpoche defeated a demoness in this area. The story has become part of the landscape itself: the mani wall is said to represent her intestines, the red cliffs at Dhakmar are said to have been coloured by her blood, and her heart is believed to lie buried beneath Ghar Gompa.
Standing in front of the enormous red cliffs, it is easy to understand how such a landscape has inspired stories. The dramatic shapes, colours and caves almost seem unreal. Geology tells one story – of ancient seas and erosion – while religious tradition tells another, of Guru Rinpoche and his battle with the demoness. Both are part of how people have experienced and understood this landscape.
From there, we crossed another mountain pass at over 4,000 metres, with spectacular views across the dry, dramatic landscape and its small patches of green farmland, before continuing on.
We continued to Tsarang and stopped for lunch before visiting Tsarang Gompa. While the younger monks were studying, the older monks welcomed us into the roughly 600-year-old monastery. They were busy filling a new stupa with incense and mantras. Apart from a rather angry dog, we received a very warm welcome.
And now we have arrived in Lo Manthang – the heart of the old Kingdom of Lo.
More from here soon!